DET FINASTE VI HAR.

Ella är lämnad på dagis och här sitter jag, snorig och dann. Halsen tar kål på mig, iallafall på kvällarna och nätterna, då är det som värst. 

Vi har nästan vårt egna apotek här hemma för vår medcinskåp är verkligen fullt med allt du kan tänka dig. Dock ingenting mot halsen såklart, så får åka ned på center syd när dem öppnar och köpa hem allt dem har. För nu ska Mrs Martina bli frisk.

Natten var väl helt okej, jag hade dock svårt att somna, och när jag precis somnat, vaknar loppan och vill upp. Vid ett fick hon i sig lite välling, men somnar snällt om och vaknar vid sju. Den gyllene tiden, i och med att Ella somnar redan vid kvart över sex-halv sju så är det inte mer än rätt att hon vaknar just den tiden.

Ellas dag på dagis igår hade gått precis lika bra som dessförinnan. Hon hade ätit lite frukost, lekt en massa, varit ute och lunkat runt, dock ramlat lite och fick ett litet riv sår på näsan. Sedan blev det mat och vila, sov även denna gång en och en halv timma. Förstår inte hur dem lyckas? Dem lägger sig ned allihopa i ett nedsläckt rum med madrasser där Heléne, en av fröknarna, ligger bredvid Ella och ett annat barn, och det är likadant med dem andra. Så hon har bara kunnat lägga Ella på sin madrass med snutten och efter att hon tittat runt lite så somnar hon (?). 

När man själv lägger sig med Ella i vår säng te.x ska det inte sovas, nej då ska det klättras. Så det är nog någonting man aldrig riktigt kommer att förstå, hur enkelt det kan gå till, men skönt är det.

Glömde ju säga att på alla hjärtans dag hade dem fått göra varsitt kort med handavtryck som liknar ett hjärta, så fick ta hem det samma dag. Ellas första men absolut inte sista verk från dagis.



Så här glad är man när man ska till dagis, lilla rufs.