Läkaren igår och idag

Igår var jag nere på mödravårdscentralen då min barnmorska bokat tid till mig. Jag har kännt mig extra trött och benen plus fötterna har ju svullnat upp ännu mer, men det lägger sig ju för det mesta till kvällen igen.

Jag har även fått en himla ryggvärk och har känt strålningar mot nedre partiet på magen. Har även haft mycket sammandragningar. Det är när det känns som att hela magen drar ihop sig till en stor boll och även trycks nedåt.

Så det hon gjorde igår var och känna lite på rygg och även mage. Hon skulle även känna på livmodertappen där hon kände att den var förkortad, och med andra ord att man var ca 1 cm öppen (man är ca 10 cm öppen när man skall föda). Livmodertappen skall vara en ca 4-5 cm lång men min var ca 2, 75 cm nu. 

Så i och med detta och allt annat jag förklarade för henne, så skrev hon på att jag blir sjukskriven from idag tom fredag i nästa vecka, då jag har bestämt att ta ut mammaledigheten from fredagen den 27/11.

Då hon kunde känna att jag var öppen ca 1 cm så bad hon mig åka till Kvinnokliniken i Lund idag och göra ett ultraljud, där man kunde se mer.

Jag skull egentligen åka dit imorse med Jeanette då Martin jobbar i halmstad för tillfället. Men då jag har en så fantastisk man ringde han mig ca 00:00 i natt och förklarade att han var på väg hem (är ca 15 mil enkel resa) då han inte ville att jag skulle gå igenom detta själv och ville vara med. Hur lyckligt lottad är man inte. Allt känns så himla mycket tryggare och man blir så mycket lugnare när han är i närheten.

Men måste ju såklart tacka faster Jeanette för att hon ville följa med mig. Hon kommer bli världens bästa faster till vår lilla ängel!!

Så först fick jag göra ett test på att se lillans hjärtljud och mina sammandragningar. Hjärtljuden var rätt så höga vissa gånger och mina sammandragningar var ca 3-4 gånger på 10 min, som då är rätt så tätt. Blev väldigt orolig första gången det steg. Kan förklara bara att det gick på procent, och gick där över 10 procent så räknades det som sammandragningar. Den första gången det gick upp var det nästan över 45 procent och var därför tvungen att ringa på en klocka dem har där (då läkaren hade gått ur rummet) men jag kände knappt någonting själv så var därför ingen fara.

Efter detta fick jag göra ultraljudet för att se då om jag var öppen och det var jag som hon sa igår, så först sa hon att det kan vara bra att jag skulle stanna på deras observationsavdelning eller förlossningen om där skulle hända någonting. Men sedan bestämde hon sig för att det kan vara bäst om jag åker hem och bara tar det lugnt. Skulle det komma tätare samandragningar eller om vattnet skulle gå så skall vi åka in direkt.

Jag är ju beräknad den 23/12 och är ju ca 4 veckor dit, men hon förklarade att Om det skulle det bli så att jag skulle föda nu så är det inga problem då lillan ändå är så pass utvecklad och klar som hon är. Skulle jag ha varit i v.32-33 så skulle dem stoppa värkarna/sammandragningarna då det ändå är rätt så mycket tidigare.
Jag gick förresten in i v. 36 idag, 35+0.

Imorgon skall vi dit igen och se om det har blivit någon förändring. Så vi får se, det kan ju bli en liten flicka som tittar ut någon gång de närmaste dagarna, eller så stannar hon kvar lite till :)

Men skulle hon komma ut nu så är hon Mycket Välkommen in i familjen ♥






Kommentarer
lejjne

åååh vad spännande :):) jag är riktigt nyfiken på lilla flickan, hon kan ju komm när som helst i princip.. spännande! tänker på dig och martin, du e bäst pärlan <3

2009-11-19 @ 22:11:48
Emelie

Åh va spännande! Ska bli så kul o se eran lilla prinsessa! När ni kommer till Sthlm måste vi ses!

KRAM

2009-11-19 @ 22:14:59
Miki

Gud vad spännande gumman!

Jag hoppas allt går bra, jag kikar in på din blogg regelbundet för att se om det lilla miraklet är på väg att titta ut eller ej. :)

Stort lycka till med allt! Kram!

2009-11-20 @ 13:47:39 | http://mikissurroundings.blogg.se/
Stina

Oj oj! Sitter ju själv med värsta sammandragningarna, men här händer inre mycket. Tänk att du inte känner så mycket men öppnar dig ändå...



KRam

2009-11-20 @ 14:28:10 | http://fladdor.blogspot.
Martina

Stina: Jag känner sammandragningarna, men det är ingenting som gör ont utan bara lite obehagligt då man såklart inte är van vid den känslan. Men så vi får se när hon har bestämt sig för att titta ut. Hur går det för dig? När är du beräknad?



Ha det gott.

Kram Martina

2009-11-23 @ 17:01:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback